Invandrare får arbete före Svenskarna

[Weltschmerz]

Fakta:

• De senaste tio åren har 40% av alla nyanställningar i Sverige gått till invandrare.

• 10% av alla ingenjörer är invandrare.

• 22% av alla läkare är invandrare.

Ändå tycker docent Dan-Olof Roth, rådgivare till regeringen, att vi ska satsa mer på validering av utländska examina och förbättra svenskundervisningen för invandrare, och Borås Tidning skriver på ledarplats att invandrare fortfarande är diskriminerade, men att det är "långt ifrån nattsvart". Är det den lättklädda mulattflickan i HM-annonsen som dyker upp på samma websida som skribenten talar om? Till Dan-Olof Roth, andra makthavare och mediamoguler vill jag ställa tre enkla frågor:

1. När kan du anse att vi har slösat tillräckligt på dessa 'stackars' invandrare?
   
2. Hur ska det se ut för att du ska kunna anse att invandrare är likabehandlade?
   
3. Har du någonsin ställt dig själv frågan om det rentav är Svenskarna som är diskriminerade?

Långt ifrån nattsvart

LEDARE Den ensidiga bilden av att invandrare diskrimineras på arbetsmarknaden håller på att nyanseras något.




Visserligen är det fortfarande alltför stora skillnader i sysselsättningsgraden mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands, 81,7 procent mot 65,7 procent.

Men att ta dessa siffror till intäkt för diskriminering, som så ofta tidigare gjorts i debatten, gör att man hamnar snett. Det är meningslöst att bunta ihop alla utlandsfödda i en grupp. För att kunna säga något någorlunda tillförlitligt är det nödvändigt att bryta ner siffrorna och se på utbildningsnivå, ålder, var man bor i Sverige och inte minst hur många år en person vistats i landet. Nyare forskning visar att den diskriminering som trots allt finns är vanligast i lågkvalificerade yrken.

En rapport som Svenskt Näringsliv tog fram i våras visar däremot att diskriminering knappast förekommer bland invandrare med en hög akademisk utbildning.

Påståendet stärks av att 22 procent av läkarkåren är invandrare och tio procent av alla ingenjörer. Vidare har 40 procent av alla nyanställningar de senaste tio åren gått till invandrare.
Docent Dan-Olof Roth vars forskning regeringen bygger sin arbetsmarknadspolitik för invandrare på, lyfter speciellt fram betydelsen av utbildning och språk. För en utländsk akademiker motsvarar goda kunskaper i svenska sex års universitets- studier, enligt Roth.

Därför bör regeringen satsa på att skapa bättre möjligheter till validering av utländska examina och ytterligare reformera svenskundervisningen för invandrare. Att kombinera undervisningen med praktik är ett bra förslag. Och instegsjobben, där staten subventionerar en del av arbetsgivaravgiften för den som anställer en SFI-student, är också ett positivt tilltag.

Instegsjobben sätter samtidigt fingret på orsaken till att inte fler vågar anställa. De höga lägstalönerna gör att alltför många företagare inte vågar chansa. Till detta bidrar också en stelbent arbetsrätt.

Det är dock bra att bilden av invandrarnas utanförskap sakta förändras. Att i varje läge tala om diskriminering leder i slutändan till hopplöshet och fortsatt stigmatisering.

Regeringen är också på rätt väg för att få in fler utlandsfödda på arbetsmarknaden. Men det är viktigt att även våga prova vägar som involverar det civila samhället. Bättre samarbete mellan kommun och näringsliv, nätverksbyggande och alternativ till arbetsförmedlingar är bra vägar att gå.

ledarsidan@bt.se

Källa:
Borås Tidning

YouTube - Robert Gustavsson - Mustafa